It's just over a week ago I ended my ski expedition. Everything has not sunk in yet. It's a strange feeling to suddenly be in a big city dressed in clean clothes surrounded by people and cars. I have not missed the city, the noise of cars and stressed people. Sitting on the train or bus and listening to people around me talking and just realizing how negative people are. I just want to be back in the nature, listening to the birds who have just made their way to Sweden from southern Europe.
I started my trip in the winter time from North Cape, It was short days, not a lot of wild life and cold temperatures, when I arrived in Sweden the days were getting longer, warmer and birds were singing, people were fishing on the lakes and It just hit me how much I have missed the spring and the contrasts from the different seasons. It's so much we are taking for granted in our daily life and spending my first spring in Scandinavia after almost 8 years in Sydney made me realize how fantastic and special the spring is. But not only that, I was amazed by the nature in both Sweden and Norway.
I have traveled the world and seen many amazing places and I would never thought that the most beautiful and incredibly places I have been to would be in Sweden and Norway.
Back to Stockholm and the reality, Everything happened so quickly from I was out skiing until I were in a car and leaving the wilderness behind me. It was mixed feelings of emptiness and excitements in the car. Excited to see friends and my family again but sad that the adventure were over. I also felt so exhausted and tired. I never felt very tired or exhausted when I was out there, it all came when the trip were over and I could let go of everything. My body recovered very quickly but mentally I have been very tired. Normally you are coming home and maybe you have a week or so to recover and then you are going back to work and your old life. But for me it will be a bit different. I have been thinking a lot out there and a lot of things have been in my mind for a long time, but I haven't been sure about what I really wanted with everything. So I decided to listen to my heart and follow my dreams.
I have spent almost 8 years living in Australia, I moved there when I was 19th years old to follow the dreams I had back then. Working in the horse racing industry in a country there horse racing is one of the main sports.. I have had an amazing time there and been fortune to work for some of the biggest names in the sport and been part of some really good horses career. I have met incredibly friends and made memories that will stay with me forever. It's with mixed feelings I will leave all that behind me and move back home to Scandinavia. I'm super excited and happy about my decision. I want to be closer to mountains and the nature we have here, but.
I will move up Honningsvag on Mageroya and I will be working for Scandic at North Cape in a store. I'm very excited to go back up were I started my expedition. I got to experience the best of the winter there and I can't wait to experience the Midnight sun, 24 hours of daylight and having the nature outside my doorstep and explore the island and Finnmarksvidda by running and hiking this summer, it will be amazing. Finnmark is a place that I always wanted to see, maybe because it is so far north, so remote and so extreme in so many different ways. In three words I would describe it as, paradise on earth, it is pure wilderness up there.
Honningsvåg, the most Northern city of Norway and Europe.
North Cape, the most Northern place of Europe. I will be working here this summer
This trip has made me think a lot about other things in life as well. Things that we are taking for granted, why we are reacting to things in different ways, what is happiness and what is life really about. I have came out an different person from this journey , a different person in a better way. I wouldn't say I was lost before the trip. But it has made me realized a lot of things about life and myself.
To be out there on your own walking in your own thoughts without seeing other people is very powerful, you are surrounded about something that is more powerful than anything on this earth, The nature. After 2 months in your own thoughts you discover a lot about life and yourself, things that you think matter, doesn't really matter anymore, things like having a shower and clean clothes becomes luxury. Not having electricity, tap water and a toilette is something that becomes normal. When your evening routines is to set up the tent, digging out the front bit and melting snow so you can get some water then life is pretty simple. I was thinking a lot about how we are reacting to things in life and how things we can't control so easily upsetting us and putting us in a bad mood. I have had a lot of things that happen on my trip that usually would of made me upset but it never did.
I think we all should take a moment and stop from our busy day to day life and ask our self,
" - are we happy? , - am I living the life I dreaming of? "
Maybe you are up for a change? Maybe it is something that you have ignored for a long time.
It could be a little change or maybe you are up for a big change in life. If you are not happy what is then holding you back? The first step towards a change is always the most difficult and toughest.
// Gina Johansen xx
Svensk översättning
Det är drygt en vecka sedan jag slutade min skidresa. Allt har inte sjunkit in ännu. Det är en konstig känsla att plötsligt vara i en storstad klädd i rena kläder omgivna utav människor och bilar. Jag har inte missat storstaden , bullret från bilar och stressade människor. Jag sitter på tåget eller bussen och lyssnar på människor runt omkring mig som pratar och jag tycker det är upprörande att höra hur negativa människor är. Jag vill bara vara tillbaka i naturen och lyssna på fåglarna som kvittrar..
Jag började min resa på vintern från Nordkapp, det var korta dagar, inte mycket vildt och kalla temperaturer, när jag kom till Sverige blev dagarna längre, varmare och fåglarna kvittrade, folk fiskade på sjöarna och det slog mig hur mycket jag har saknat våren och kontrasterna ifrån de olika årstiderna. Det är så mycket vi tar för givet i vårt dagliga liv efter att spenderat min första vår i Norden efter nästan 8 år i Sydney fick mig att inse hur fantastisk och speciel våren är. Men inte bara det, jag nästan skämdes hur mycket jag har underskattat våran natur i Sverige. Jag kan inte me ord förklara hur vackert vårat svenska och Norska fjäll är. Jag har rest och bott på många ställen runt om i världen och sett många fantastiska platser och jag skulle aldrig tro att de vackraste och mest otroliga platserna jag varit på skulle vara i Sverige och Norge.
Tillbaka till Stockholm och verkligheten, allt hände så fort från att jag var ute och åkte skidor tills jag var i en bil och lämnade vildmarken och fjället bakom mig. Det var blandade känslor utav tomhet och excitements i bilen. Glad att se vänner och min familj igen men ledsen att äventyret var över. Jag kände mig så utmattad och trött. Jag kände mig aldrig trött eller utmattad när jag var där ute, allt kom när resan var över och jag kunde släppa allting och slappna av.
Min kropp återhämtade sig mycket snabbt men mentalt har jag varit väldigt trött. Normalt kommer du hem och kanske har du en vecka eller så för att återhämta dig och du går tillbaka till jobbet och ditt gamla liv. Men för mig blir det lite annorlunda. Jag har tänkt mycket där ute och en hel del saker har varit i mina tankar länge, men jag har inte varit helt säker på vad jag verkligen ville göra. Så jag bestämde mig för att lyssna på mitt hjärta och följa mina drömmar. Jag har spenderat nästan 8 år i Australien, jag flyttade dit när jag var 19 år gammal för att följa de drömmar jag hade då. Att arbeta med galopp hästar i ett land där galoppsporten är som störst. Jag har haft en fantastisk tid där och har haft turen att jobbat för några utav de största namnen i sporten och varit en del utav några riktigt bra hästars karriärer . Jag har träffat otroliga vänner och skapat minnen som kommer att stanna med mig för alltid. Det är med blandade känslor jag lämnar allt det bakom mig och flyttar hem till Norden. Jag är exalterad och glad över mitt beslut.
att äntligen få vara närmare berg och natur. Jag kommer att flytta upp till Honningsvag på Mageroya slutet utav denna månaden och kommer att jobba på Scandic på North Cape i en butik till en början. Jag är väldigt exalterad att ta mig tillbaka dit jag startade min expedition. Jag upplevde det bästa utav vintern där och jag längtar redan tills jag får uppleva midnattssolen, 24 timmars dagsljus och ha naturen utanför min dörr, utforska ön och Finnmarksvidda genom att springa och vandra i sommar, det kommer att bli fantastiskt . Finnmark är en plats som jag alltid velat se, kanske för att den är så långt norrut, så avlägsen och så extrem på så många olika sätt.
I tre ord skulle jag beskriva det som paradiset på jorden, det är så mycket spännande ödemark där uppe.
Denna resa har gjort mig att tänka mycket om andra saker i livet också. Saker som vi tar för givet, varför vi reagerar på saker på olika sätt, vad är lycka och vad handlar egentligen om livet. Jag har kommit ut en annan person från denna resa, en annan person på ett bättre sätt. Jag skulle inte säga att jag var vilse innan resan. Men jag har hunnit tänka mycket på livet och mig själv. Att vara ute ensam i dina egna tankar utan att se andra människor är väldigt speciellt och kraftfullt, du är omgiven utav något som är mer kraftfullt än någonting annat på jorden, Naturen. Efter 2 månader i dina egna tankar upptäcker du mycket om livet och dig själv, saker som du tycker spelar roll, spelar ingen roll längre, saker som att duscha och rena kläder blir lyx. Att inte ha elektricitet, kranvatten och en toalett är något som blir normalt. När dina kvällsrutiner är att sätta upp tältet, gräva ur fram delen och smälta snö så att du kan få lite vatten är livet ganska enkelt. Jag tänkte mycket på hur vi reagerar på saker i livet och hur saker vi inte kan kontrollera så enkelt stör oss och gör oss lätt irriterade. Jag har haft många saker som hänt på min resa som vanligtvis skulle göra mig upprörd men det gjorde de aldrig. Jag tycker att vi alla ska stanna upp och fråga oss själv, "- är vi lyckliga?, - lever jag livet jag drömmer om?" Kanske behöver du en förändring? Kanske är det något du har lagt åt sidan länge. Det kan vara en liten förändring eller kanske behöver du en stor förändring i livet. Om du inte är lycklig, vad håller dig då tillbaka?
Det första steget mot en förändring är alltid det svåraste och tuffaste.
// Gina Johansen xx
